Testudo horsfieldiiär synonymt med Agrionemys horsfeldii.

Det finns flera olika underarter av den ryska stäppsköldpaddan. "Ryssarna" har ett väldigt stort utbredningsområde, och lever därför under skilda klimatförhållanden. Vissa populationer går i dvala under väldigt lång tid, hela nio månader per år kan den söka skydd undan kyla och värme.Arten är väldigt benägna till att gå i dvala. Redan under sensommaren avtar aktiviteten i utehagen, för att tidig höst avta helt. De är sköldpaddor som gillar att gräva (det syns tydligt på dess utseende), och gräver på hösten gärna ner sig djupt i utehagen.

Skötseln av Rysk stäppsköldpaddan är ungefär som för Grekisk landsköldpadda. Men det är några viktiga skillnader som man bör känna till.

Är benägen att dvala tidigt under hösten. Det blir därför ganska långa perioder då sköldpaddan sover (okt-mars för vuxna djur). Utöver dvalan måste man räkna med att den heller inte är speciellt aktiv under september månad. Vår och sommar är den dock en väldigt trevlig och aktiv krabat. Jag brukar säga att ryssarna är den trevligaste och "klokaste" sköldpaddan av alla Testudo-arter……..under april-augusti. 

Vill gärna ha gräsytor där den kan gå och beta. I ryssarnas utehage blir gräsytorna snabbt korta som en golfgreen. 

Bor man i södra Sverige och har tillgång till växthus, finns det egentligen ingen anledning till någon inomhuslåda. Ett under våren uppvärmt växthus, med tillgång till värmelampor mår sköldpaddan bäst i att vara ute. Bor man längre norr ut är inomhuslåda nödvändigt.

Har man ett växthus och bor i södra Sverige mår vuxna ryssar bäst av följande årscykel: 

I slutet av mars väcks ryssarna upp ur sin vinterdvala, placeras ut i uppvärmt (värmefläkt samt värmelampor) växthus. 

Luckan till deras utehage kan öppnas varma aprildagar. 

Sommar och förhöst tillbringas sedan i växthus och i anslutande utehage. 

Oktober/November är sköldpaddorna inaktiva och ligger nergrävda. Se till att dom gräver ner sig i växthuset. Gräver dom ner sig i en stor utehage, kan det vara svårt att hitta dom.

Därefter flyttas sköldpaddorna till sitt dvalningsrum som håller mellan 3-6 grader vintertid. 

Där sover dom fram till slutet av mars, och deras årscykel är sluten. 

Utomhushagen (se ävenUtomhusmiljö) byggs förslagsvis av en träram med nätlock (till vuxna djur krävs inget nätlock). Se till att den är tät nertill för att undvika rymning. Gräv ner ramen eller fyll på med sand/jord blandning. Placera hagen i ett söderläge. Välj ett läge där sköldpaddan kan få tidig morgonsol, syd/österläge, samt sol hela dagen, plantera små buskar och grästuvor som skydd mot stekande sol.Små hagar, avsedda för ungar, kan vid kraftiga regn kan täckas med en skiva för att inte underlaget skall bli allt för blött.Sköldpaddan kan under den varma årstiden vistas i utehagen natt och dag. Rysk stäppsköldpadda är vår och sommar en aktiv sköldpadda, därför krävs lite större utehagar. Har man en för liten hage tendera sköldpaddorna att göra rymningsförsök.

Har man inget växthus, eller bor i norra Sverige krävs även en inomhuslåda (se även Inomhusmiljö). Sköldpaddan behöver en lysrörsarmatur med lysrör av dagsljustyp som avger mycket ljus. I ena hörnan av den öppna lådan hängs en kombinerad UV/värmelampa. Rakt under lampan skall temperaturen vara ca 34-38 grader, i övrigt rumstemperatur. 

Substratet skall vara 50/50 jord och sandlådesand. Placera även ut rejält stora grästuvor där sköldpaddan kan gräva sig in under, vattna tuvan då och då, byt ut den när den vissnat.Ha så tjockt lager med substrat som möjligt, gärna 20 cm.....ryssarna gillar att gräva.

Vattenskål skall naturligtvis finnas. 

Födan skall bestå av vilda örter och ogräs, tex. Maskros, Groblad, Vicker, Fibbla, Kärringtand och olika sorters Tistlar. Ryssarna har stor förkärlek för gräs, speciellt om dom själva får beta på kortvuxet gräs.Bor man i södra delen av Sverige kan man utan svårigheter plocka naturlig mat från mars till november, ibland hela året. Man kan även torka växter under sommaren för att ha som foder.I ”värsta fall” kan man köpa olika salladssorter i matbutiken, välj då lite grövre sorter av typen Roman, Frisé, Maché mm. dock inte Isbergssallad.Hibiskus, Opuntiakaktus och hö är exempel på bra mat. Tänk på att nyinköpta växter är besprutade, plantera om och vänta ett halvår innan dom används som föda.Det finns även Testudo fibre som med fördel kan ges dom dagar man inte ger ”grönt” foder.

Det är viktigt att variera sköldpaddans föda, den skall inte enbart ha färsk "grön mat". Torkade växter skall ingå som en stor del i födan. Nedan följer ett exempel på "fodergiva" under en tredagarsperiod.

Dag 1: Grön färsk mat bestående av blandade ogrässorter. Strö på kalk eller Nutrobal, detta "fäster" bättre på färsk föda.

Dag 2: Torkade växter.

Dag 3: Testudo fibre

.....Ovanstående upprepas....

Ge så mycket, eller lite, att maten äts upp på någon timme. Sköldpaddans urinsyra ger en vink om födointaget "ligger rätt" (se under Sjukdomar/Hälsa). Finns det gott om mat i sköldpaddornas utehage, behövs naturligtvis ingen extra mat ges.

Dvala alltid ryssar, även under deras första vinter. 

Ge aldrig frukt, ”vanliga” grönsaker eller animalisk föda.

Sköldpaddan skall alltid ha tillgång till vatten och Sepiaskal, smula ner till småbitar.

OBS! Sköldpaddan måste få ta tillvara alla soliga dagar sommartid, detta blir ändå bara en bråkdel av det solljus som dom får i det vilda. 

Följ kostråden, sköldpaddan skall växa långsamt. 

Väg sköldpaddan kontinuerligt, för vikttabell, den skall öka långsamt i vikt