Om ljus och belysning för reptiler

För att kunna erbjuda vår reptil en så optimal livsmiljö som möjligt, med goda förutsättningar för god aptit, ett välfungerande immunförsvar och en god tillväxt med ett väl förkalkat skelett, så måste vi lära oss en hel del om vad ljus är och hur vi på bästa sätt väljer olika slags ljuskällor till terrariet. 

Vad är ljus?

Synligt ljus

Ljus utgörs av elektromagnetisk strålning från solen. Ljuset delas in i våglängder (måttenhet nanometer, nm), där vissa våglängder kan uppfattas som olika färger av det mänskliga ögat. I människoögats näthinna finns synceller som kan uppfatta tre grupper av våglängder, nämligen de som ger rött, grönt och blått sken, mellan 400-700 nm. Övriga färger bildas i hjärnan beroende på ljusets våglängd och intensitet. Under ljusets väg från solen genom jordens atmosfär filtreras en del våglängder bort, vilket bidrar till att avgöra hur vi uppfattar ljuset.

Våglängd	Benämning	Synlig färg
180-280 nm	UVC
280-320 nm	UVB
320-400 nm	UVA
400-700 nm	Synligt ljus	Lila Blått Turkos Grönt Gult Orange Rött
700-	Infrarött ljus/värme

 

 UV-strålning

Ljus med våglängd under 400 nm är inte synligt för det mänskliga ögat.

Mellan 180-280 nm utgörs strålningen av UVC vilket är en farlig strålning som skadar levande celler. UVC-strålning filtreras normalt sett bort i atmosfären av ozonskiktet.

Mellan  ca 290-320/340 nm kallas strålningen UVB, och är en mycket viktig strålning för både djur och människor, eftersom den bidrar till att omvandla D-vitamin till aktiv form, vilket krävs för att många djur ska kunna tillgodogöra sig kalk från födan.

Mellan 340-400 nm kallas strålningen UVA och är viktig för reproduktionsförmågan och ”det allmänna välbefinnandet”. 

Den viktiga UVB-strålningen återfinns i våglängderna 290-315 nm. I naturen varierar mängden av dessa våglängder med hur högt solen står på himlen. Ju högre ifrån solen strålar, desto mindre hindras dessa strålar att nå jorden av atmosfären.  Och ju mer UVB i de låga våglängderna, desto effektivare stimuleras vitamin D3-produktionen.

UV-strålning filtreras nästan helt bort av fönsterglas och olika slags plast. Endast små mängder UVA (över 334 nm) tar sig genom detta. Även nät och galler som t ex läggs ovanpå ett terrarium filtrerar bort UV-strålning till ca 30%! UV-lampor och UV-lysrör konstrueras av ett speciellt (och dyrt!) kvartsglas som medger passage av UV-strålningen.

Mängden UV-strålning från solen varierar geografiskt och årstidsmässigt. Den viktigaste faktorn är solens vinkel. När solen står lågt vid horisonten måste ljuset passera igenom ett tjockare lager av atmosfär vilket då absorberar mer av ljuset. Högsta halten av UV-strålningen når därför fram mitt på dagen när solen står som högst, eller på hög höjd där luften är tunnare. Absolut högsta nivån av UV-strålning ses mitt på dagen en klar dag vid ekvatorn när solen strålar rakt ovanifrån. Ju längre från ekvatorn man kommer, desto lägre nivå UV-strålning, även mitt på dagen eftersom solen står lägre på himlen. Ett exempel på ett mycket högt värde av UV-strålning mättes upp vid 3 000 meter över havet vid middagstid på Hawaii under sommaren. Värdet visade där 545 uW/cm2 – högre värden än så är det mycket sällsynt att mäta upp i naturen.

Molntäcket har naturligtvis också stor betydelse för hur mycket UV-strålning som når marken. Mätningar har visat att i vårt nordiska klimat kan molnen minska den tillgängliga UV-strålningen till mindre än 5% av den som uppmäts vid solsken.

Man behöver inte befinna sig i direkt solljus för att utsättas för UV-strålning. UV-strålningen reflekteras från omgivningen – träd, mark, växter – och gör att man kan mäta upp den även i skuggiga partier. Det innebär självklart att även reptiler som inte lever ute i öppen natur utsätts för UV-strålning i naturen.

På samma sätt som atmosfären filtrerar bort delar av UV-strålningen från solen filtrerar även huden bort en del strålning. Ju tjockare hud ett djur har, eller ju mörkare pigmenterat det är, desto mindre UV-strålning absorberas. Reptiler som normalt lever i en miljö med starkt solsken har oftare tjockare hud på utsatta partier. En liten gecko däremot som till största delen lever sitt aktiva liv i skymning och mörker, har en tunn hud som lätt släpper igenom de små mängder UV-strålning som den kan utsättas för.

Färgtemperatur

Det synliga ljuset indelas även efter sin färgtemperatur (måttenhet Kelvin, K) och beror av vilka våglängder som filtreras bort. Ju högre färgtemperatur desto kallare, mer blåaktigt blir ljuset. Varma röda toner, t ex vid gryning och skymning, ses då de blå korta våglängderna med höga ljustemperaturer filtreras bort. Soliga dagar mitt på dagen är ljustemperaturen ca 6000 K. Glödlampor ger ett varmt gulaktigt ljus med en temperatur runt 2700 K.

I samband med angivelser av ljustemperaturen anges ofta även färgåtergivningen. Detta anges i måttenheten Ra (i engelskspråkig text CRI). En ljuskälla med Ra = 100 återger färgerna på ett naturtroget sätt. Några exempel på färgåtergivningen hos olika lamptyper:

• dagsljus 100
• glödlampa 100
• halogenglödlampa 100
• fullfärgslysrör 85-95
• metallhalogenlampa 85-92
• kvicksilverlampa 50

Ljusintensitet/Belysningsstyrka

Slutligen är det också viktigt att veta med vilken intensitet ljuset skiner. Detta mäts i lux, och beror på geografisk belägenhet, årstid, tid på dygnet, samt mängden moln på himlen. Några exempel på ljusintensiteten vid olika tillfällen:

• solig sommardag >100 000 lux
• molnig sommardag 20 000 lux
• molnig vinterdag 3 000 lux
• natt med fullmåne 0,25 lux
• välbelyst arbetsplats 500-750 lux

Ljusintensiteten varierar inte så mycket geografiskt. En sol som står högt upp på himlen här i Norden ger lika mycket lux som då solen står i samma läge i tropikerna.

Reptiler och belysning

När vi skaffar en reptil som sällskapsdjur har vi mycket stora krav att uppfylla så att djurets miljö blir så naturlig som möjligt. Då det gäller belysningen är det fyra viktiga faktorer som ska uppfyllas.

• tillgång till UVA- och UVB-strålning
• tillräcklig ljusintensitet
• omfångsrikt våglängdsintervall för rätt ljustemperatur och korrekt färgåtergivning
• värme

UVB-strålning

Mängden UVB-strålning från solen eller från en lampa kan mätas med en UV-mätare (Solarmeter 6.2). Den mäts i enheten uW/cm². I tropikerna och subtropiska områden uppnås ofta värden runt 300-400 uW/cm² mitt på dagen. Även i skuggan eller vid molnigt väder ses ofta värden runt 100 uW/cm². I naturen är det extremt sällsynt att mäta upp högre UV-strålning än 500 uW/cm².

UV-strålningen kan även anges som ett UV-index och kan mätas med en annan typ av UV-mätare, Solarmeter 6.5. UV-index vid ovanstående omständigheter är ofta 7-10 vid solsken, respektive 1,5-2 i skugga eller under moln.

Solarmeter 6.5 – UV-index

UV-lampor och –lysrör som säljs i zoohandeln anger ofta mängden UV-strålning som 5% eller 8%. Utan kännedom om total mängd ljusstrålning från lampan i de olika våglängderna, är denna typ av märkning ofullständig. 5% av vad? Det man ska begära att få veta av tillverkaren är mängden UVB-strålning av en viss våglängd vid ett visst avstånd från lampan/lysröret, antingen uttryckt i uW/cm² eller i UV-index. Först när man känner till dessa siffror kan man planera vilken typ av lampa/lysrör som passar i ett visst terrarium.

Provmätningar har visat att UV-lysrör märkta med 5 eller 8% ofta avger 15-25 uW/cm² på 30 cm avstånd. Jämför detta värde med de värden som kan uppmätas i tropikerna. Det är då ganska självklart att denna typ av UV-källor inte räcker till för solälskande reptiler som t ex leguaner, skäggagamer eller dabbagamer. Däremot kan de passa för mindre solkrävande reptiler som t ex en del kameleonter, eller för mindre terrarier där avståndet blir mindre än 30 cm från lampan.

Vi vet fortfarande alldeles för lite om UVB-behovet hos olika reptiler. Tills studier av detta har presenterats måste vi därför försöka att skapa en miljö som efterliknar den som djuret skulle stöta på i det vilda. Vi bör låta reptilen ha möjlighet att själv välja i vilken grad av UV-strålning den vill ligga. Det vill säga, vi bör skapa en UV-gradient på samma sätt som vi skapar en värmegradient i terrariet, från maxstrålning under UV-lampan, till noll i ett avskärmat parti. Vissa studier tyder också på att man bör koordinera UV-gradienten med den synliga ljusgradienten, dvs att vid den plats där UV-strålningen är högst är även ljusintensiteten högst.

• ”Solälskande” reptiler:  ex dabbagam, skäggagam, leguan, många landsköldpaddor kommer från geografiska områden där UV-strålning runt 350-450 uW/cm2 kan uppmätas under 2-3 timmars tid runt middagstid på sommaren. Vissa reptilarter ses ofta tillbringa mycket tid ute i starkt solljus medan andra föredrar att sola under morgon och eftermiddag. I en studie tillbringade skäggagamer merparten av dagen i områden med 30-150 uW/cm2. Leguaner i det vilda undviker ofta den starka middagssolen, men vistas ofta i öppet solsken under några timmar under för- och eftermiddag. Under dessa förhållanden kan de utsättas för så mycket som 200 uW/cm2.
• ”Skogslevande” reptiler:  ex vissa kameleonter, skogssköldpaddor, undviker att utsättas för starkt solljus. En studie av panterkameleonter (Fulcifer pardalis) rekommenderar att dessa under 12 tim/dygn har tillgång till UV-strålning i nivån 15-35 uW/cm2.
• Skymningslevande reptiler:  ex leopardgecko i det vilda erhåller svag UV-strålning från den sena eftermiddagshimlen, och från strålning som letar sig in i klippgömmor och hålor. En studie av Texas banded gecko (Coleonyx variegatus) visade att dessa solbadade i kvällssol som gav runt 33 uW/cm2.

Hur mycket UV-ljus behöver reptiler?

Ferrguson´s zoner

UV-index utvecklades som ett verktyg för att utvärdera den mänskliga risken för UV-exponering utomhus.

Så hur använder vi UV-index för att utvärdera UV-lampor avsedda för reptiler i terrarier? Denna fråga studerades vetenskapligt av ett team forskare under ledning av den framstående herpetologen Gary Ferguson, Ph.D. I deras studie, kollade de UV-index under hela dagen på platser där de observerade olika arter som solade utomhus i solljus eller lever i skuggan. Med hjälp av dessa UV-index, kunde de ge rekommendationer om lämpliga UV-nivåer genom att skapa fyra olika UV-index- "zoner".

Zon 1: UVI 0,4-0,7 (Skugga / Skymning och gryning)

Arter i denna zon kan antingen vara aktiva under dag eller skymning. De undviker direkt solljusexponering och kan uppfylla sina D-vitaminbehov genom exponering i låga nivåer av UVB som normalt återfinns i skuggan, eller i gryningen eller skymningen.

Några exempel är: Jamaican Brown anoles (Anolis lineatopis), elaphe arter (Majssnokar och Råttsnokar) och leopardgeckos. Vissa groddjursarter (t.ex. pilgiftsgrodor) kommer också att gynnas UVB exponering i denna zon. Vissa nattaktiva arter kan gynnas av zon 1 UVB exponering eftersom det har visat sig att de exponerar lemmar och kroppsdelar i UVB när du sover (som Crested Geckos). OBS:. I den ursprungliga studien av Ferguson, angavs zon 1 intervall till 0,0-0,7 UVI. Vi har valt 0,4 som ett minimum för arter i fångenskap eftersom det har visat sig vara effektivt att hålla en hälsosam vitamin D nivå för arter i zon 1.

 Zon 2: UVI 0,7-1,0 (Mestadels partiell sol / Tillfälligt full sol)

Detta är ett litet område som är mycket nära zon 1, men arter i den här zonen kommer emellanåt ge sig ut i fullt solljus under kortare perioder. Exempel omfattar grön anolis (Anolis carolinensis), vattenagam (Physignathus cocincinus), Daggeckos (Phelsuma arter), skinkar, dossköldpaddor (Terrapene arter), Ormar (Thamnophis arter) och de flesta arter av dagaktiva snokar Denna zon rekommenderas också för ”Old World” kameleonter (panterkameleonter, Jacksons kameleonter och andra kameleontarter). Om du är osäker på vilken zon som är lämplig är för en viss art kan Zon 2 användas som en säker och effektiv nivå som förhindrar uppkomsten av metabolic bone disease eller näringssekundär hyperparatyreoidism (NSHP).

Zon 3: UVI 1,0-2,6 (Mestadels full sol / Ibland delvis sol)

Zon 3 omfattar ett ganska brett utbud och innehåller många arter.  Dessa tempererade, tropiska och subtropiska arter solar sig i full sol tidigt på dagen eller tidig eftermiddag. Under mitten av dagen, kan man se solande när förhållandena är delvis molnigt. Denna zon är lämplig för de flesta arter av vattenlevande sköldpaddor och landsköldpaddor. Många av de små taggiga ödlor av släktet Sceloporus faller in i denna zon, varaner och tegus, liksom grön leguan (Iguana iguana) och ödlor av släktet Leiocephalus. Med zon 3 och uppåt, är det mycket viktigt att ge en UVB-gradient ned till zon 1 så att reptilen kan "fotoregulera" och justera deras UVB exponering efter behov. Underlåtenhet att tillhandahålla en UVB-gradient kan leda till sjukdom, ögon och hudskador, eller till och med dödsfall.

 Zon 4: UVI 2,6-3,5 eller mer (Full sol)

Zon 4 skulle omfatta de flesta "öken"-arter som solar sig i fullt solljus, även efter att zon 3 arter har dragit sig tillbaka in i hålor eller skuggan. Exempel på detta inkluderar skäggagamer (Pogona vitticeps), Uromastyx ödlor och ökenleguaner (Dipsosaurus dorsalis). VIKTIGT: Precis som med zon 3, är det viktigt att livsmiljön är tillräckligt stor för att ge en UVB –gradient ned till zon 1-nivåer för att låta reptilerna photoregulera och justera deras UVB exponering. Underlåtenhet att tillhandahålla en UVB-gradient kan leda till sjukdom, ögon- och hudskador, eller till och med dödsfall. Undvik UVI-nivåer på 8,0 eller mer för zon 4 arter eftersom även de mest solälskande arterna retirerar från fullt solljus vid dessa höga nivåer.

 

 

 Ljusintensitet

Allt fler vetenskapliga studier visar att starkt ljus har en mycket tydlig effekt på olika funktioner i reptilernas hjärna, bland annat de delar som kontrollerar dygns- och årstidsrytmer, men även på hormoner som påverkar ”välbefinnandet”. Man kan även göra den ovetenskapliga jämförelsen med hur vi människor vaknar till liv på vårkanten med solens och dagsljusets återkomst till våra nordliga breddgrader. Starkt ljus gör oss helt enkelt piggare och mer välmående. Många människor behandlas exempelvis med ljusterapi mot depressioner.

Titta gärna igen på de värden som nämndes i inledningsstycket om ljusets egenskaper. En molnig dag i tropikerna ligger luxnivån på ca 20 000. På en välbelyst arbetsplats har vi ca 500-750 lux. Hur många lux är det i terrariet? Sannolikt långt långt under 20 000. Och säkert oerhört mycket mindre än de 100 000 lux som kan mätas upp en solig dag. Enda säkra sättet att kontrollera att du ger din reptil en bra ljusintensitet är genom att mäta upp denna på flera olika ställen i terrariet med en luxmätare. Självklart bör det inte vara samma ljusintensitet överallt i terrariet, utan det ska finnas en gradient, så att reptilen själv kan söka upp ett ljusare eller skuggigare parti att vistas i.

Om man jämför med det starka ljus som de flesta daglevande reptiler utsätts för i sina ursprungsmiljöer med den svaga belysning som de flesta reptiler utsätts för i sina terrarier, så får man en naturlig förklaring till den oftast mycket flegmatiska livsstil som många reptiler uppvisar. Många reptilägare har upptäckt att den enkla åtgärden med att förbättra belysningen i terrariet, så att ljusintensiteten ökar, snabbt leder till en reptil som är mycket piggare och har en mycket bättre aptit.

Våglängdsintervall och färgåtergivning

Reptiler och även fåglar ser faktiskt fler färger än vad människor gör. De är så kallat tetrakroma, dvs ser fyra färgspektrum. Förutom rött, grönt och blått, dvs 400-700 nm våglängder, så har dessa djur möjlighet att även se färger under 400 nm våglängd, dvs i de våglängder som utgörs av UVA-strålning. Försök har visat att det är oerhört viktigt för dessa djur att ha tillgång till UVA-strålning i sin närmiljö, eftersom detta krävs för att omgivningen ska återges med naturliga färger för dem. Utan ÙVA-strålning tros färger få ett mer utslätat murrigt utseende.

Brist på UV-strålning i livsmiljön tros vara en stressfaktor hos många reptilarter, vilket bidrar till anpassningsproblem och dåligt immunförsvar. Många erfarna reptilägare tycker sig se att reptilerna är friskare i en miljö med tillgång till UV-strålning.

Boider, dvs boa- och pytonormar, samt en del huggormar, kan till och med ”se” fem färger eftersom de även uppfattar infraröd strålning, >700 nm, via sina värmekänsliga organ. De kan via denna strålning se bytesdjur och upptäcka rörelser. Infraröd strålning är viktigt även för andra reptiler eftersom det är en viktig värmekälla.

Beteendestudier av reptiler har visat att korrekt återgivning av färgerna är viktigt för att känna igen individer av samma art och att skilja på individer av olika kön. De har även visat att belysning av hög intensitet och kontrast är viktigt för att reptiler ska kunna uppfatta rörelser i sin omgivning, samt för att känna igen rätt föda.

Värme

Allt en reptil gör styrs av värme. Eftersom reptiler är ektoterma, dvs de kan inte själva kontrollera sin kroppsvärme utan söker upp rätt temperaturintervall i sin omgivning, så beror de av tillgången till värmestrålning för att värma upp sin kropp. Olika aktiviteter kräver olika yttertemperatur. Studier har t ex visat att en leguan i 30 graders omgivning springer dubbelt så fort som en leguan i 20 graders omgivning.

Matsmältningsenzymerna måste uppnå en viss värme, ofta runt 32 grader, för att aktiveras och kunna bearbeta föda. En vanlig orsak till dålig tillväxt är att reptilen hålls i för kall omgivning. Den äter men kan alltså inte utnyttja näringen i födan.

Värme är mycket viktigt för att reptilens immunförsvar ska fungera normalt. Förmågan att bilda antikroppar och andra viktiga komponenter i immunförsvaret är kraftigt nedsatt i kyla.

Lampor av flood-typ ger en bättre värmebild än spot-lampor och bäst värmebild får man om flera lampor sätts tillsammans så att de samverkar. Temperaturen mäts bäst med en IR-termometer. Lämplig temperatur per art finns i detta dokument: http://www.jzar.org/jzar/article/view/150

Olika typer av reptilbelysning

HID-lampor (Metal Halid)

+ Hög belysningsstyrka / ljusintensitet

+ UVA, UVB, värme och hög belysningsstyrka kombinerat

+ Rimliga UV-index

+ Bra våglängdsfördelning UVB för D3

+ Låg energiförbrukning

- Kräver externt drivdon

- Högt pris initialt

MV-lampor (Mercury Vapor)

+ Pris initialt

+ UVA, UVB i kombination med värme på solplatsen

- Stor variation av UV-index mellan olika fabrikat och inom lampor av samma fabrikat. Extremt höga värden kan förekomma.

Lysrör T5 UV

+ Täcker upp stor yta

+ Bra bakgrunds UV-strålning (UVA och UVB)

+ Bra våglängdsfördelning UVB för D3

- Räcker inte som UVB-källa för utpräglat solande arter

Lysrör dagsljus T5 (6500 K)

+ Täcker upp stor yta med bra belysningsstyrka och färgtemperatur

Värmelampor (IR)

+ Halogenlampor ger värmestrålning med kort våglängd som värmer på djupet

- Keramiklampor ger värmestrålning med lång våglängd som värmer ytligt

- Lampor som ger rött ljus onaturligt eftersom reptiler förknippar värme med ljus

Compact-lampor

+ Lågt pris

- Ger ogynnsam fördelning av våglängder inom UVB-spektrat för D3

- Ger högt UV-index på mycket kort avstånd men som avtar mycket snabbt med ökat avstånd.

 

- Ger minimal värmestrålning

LED-belysning

+ Låg driftkostnad

- Ger ingen UVA om inte speciell reptil-LED

 

SAMMANFATTNING Att ge exakta råd om vad varje reptilägare behöver till sitt terrarium är tyvärr omöjligt. Det är så många olika saker som påverkar behovet, t ex:

• -       reptilart
• -       terrarieinredning
• -       nät eller galler över terrariet
• -       storlek på terrariet

Förlita dig inte på att en lampa eller ett lysrör tillgodoser din reptils olika behov utan kombinera olika slags ljus- och värmekällor

för UV-strålning

för den som har en solälskande reptil, t ex leguan, skäggagam, dabbagam, landsköldpadda, så krävs en HID-lampa eller MV-lampa för att ge tillräckligt hög UV-strålning för den som har en mer skogslevande reptil, t ex kameleont, vattengam, så räcker sannolikt ett fluorescerande UV-lysrör eller en kompaktlampa av god kvalitet även många nattlevande reptiler, t ex leopardgecko och ormar, mår sannolikt bra av att ha ett UV-lysrör tänt dagtid, så att de kan ”sola” t ex under sen eftermiddag

 

 för ljusintensitet

i ett litet terrarium kan du använda dagsljuslysrör som ger högintensivt ljus men låg nivå av värme i ett stort terrarium kan en kvicksilverlampa av SB-typ ge intensivt ljus metallhalogenlampor finns i många olika utföranden och ger ett intensivt ljus. De ger dock även mycket värme och passar därför inte bra i små terrarier

 

 för bra våglängdsintervall och färgåtergivning

dagsljuslysrör finns i mycket varierande färgtemperaturer, runt 5500-6000 K anses vara bra att sträva efter metallhalogenlampor finns i dagsljusfärgtemperaturer

 

för värme

här finns mycket att välja på beroende på hur litet eller stort terrariet är, det är viktigt att värmen är spridd i en gradient så att reptilen kan välja mellan olika temperaturer att vistas i. Den varmaste platsen bör dock vara synkroniserad med den plats där UV-strålningen är högst halogenlampor, metallhalidlampor, MV-lampor IR-lampor, är några exempel

 

För att verkligen vara på säkra sidan, och veta att ljusintensiteten och UVB-strålningen i terrariet är acceptabel, bör man mäta upp dessa värden på flera olika platser i terrariet, både längs botten och på höjden. För att göra detta krävs en luxmätare och en UV-index-mätare. Med en Solarmeter 6.5 kan du regelbundetmäta upp vilken UV-strålning din lampa eller lysrör avger, för att få en säker uppfattning när det är dags att byta ut den.

Om man inte vill kosta på sig en UV-indexmätare, köp belysning från en leverantör som verkar ha stor kunskap om lampornas egenskaper och olika reptilarters ljusbehov. 

 

Källor:

Vet. Gunnel Andersson

http://www.jzar.org/jzar/article/view/150

http://uvguide.co.uk

http://www.licht-im-terrarium.de/