Badning och vatten - Hur mycket badar och dricker europeiska landsköldpaddor?

Otto Höj Madsen (Översatt med tillstånd av författaren. Originalet finns på www.marginata.dk)

 

Ofta rekommenderas det att bada sköldpaddorna dagligen eller i vart fall 1-2 gånger per vecka. Varför det?

För att få dem till att släppa avföringen, så man slipper att mocka?  

Marginatahane (Odysseus) dricker grundigt av en liten damm i anläggningen. 

 Många zoobutiker rekommenderar, att man badar sin landsköldpadda. Det gör de nämligen själva. Det påstås, att sköldpaddan vanligen som en reflex släpper avföring, när den kommer i vatten.På det sättet slipper handlaren en hel del rengöringsarbete i de lokaliteter, där sköldpaddorna går, innan de säljs.

Att landsköldpaddor ska badas, har dessvärre blivit till en av de många felaktiga myter om skötsel av landsköldpaddor, som nästan inte går att utrota. Runt omkring sägs och skrivs det, att landsköldpaddor skal badas regelbundet. Myter förs ju bara okritiskt vidare, och allt för många författare skriver bara okritiskt av andra utan att besitta personliga erfarenheter eller i det hela taget själv sätta sig in i sakerna.

Därför tror många på goda grunder, men felaktigt, att en landsköldpadda skal tvingas till bad, och de för dessvärre detta vidare, både muntligt och skriftligt. 

När en sköldpadda sätts i vatten, vill den typiskt både urinera och släppa avföring.Detta har uppenbart skapat den myt, att det är en nödvändig förutsättning att den baddas för att sköldpaddan ska bli av med sina fekalier.

Men det är och förblir (som så mycket annat som förs till torgs om sköldpaddshållning) alltså något väletablerat och dessvärre allmänt erkänt nonsens! Dessvärre er det så inarbetat, att t o m "den högsta sakkunskapen" (många veterinärer) har rekommenderat det i många år, och dessvärre fortfarande gör det.

 

Också for landsköldpaddor är badning i varje fall en helt frivillig sak. Vi badar aldrig våra sköldpaddor. I frilandsterrariet har jag anlagt några grunda dammar, var sköldpaddorna kan bada och dricka, när de själva har lust och behov. Vi badar heller inte de små ungarna, som vi har gående i terrarier inomhus om vintern. De har självklart en vattenskål, så de också kan bada och dricka, när de själva behöver det

Men ingen av våra sköldpaddor tvingar vi att bada. Heller inte före och efter dvalan. Vi överlåter det till sköldpaddorna själva, att hantera sitt förhållande till vatten. I deras ursprungsbiotoper är det ju heller ingen, som går runt och stoppar landsköldpaddorna i vatten!

Det er aldrig någon dålig ide att tänka på förhållandena i sköldpaddornas ursprungsbiotop, när man inför skötselmetoder i fångenskap. Ju mer man närmar sig de naturliga förhållandena, desto bättre går det.

 

1 år gammal dalmatinsk unge dricker i vattenfatet i terrariet.

Jag har erfarenheten att små landsköldpaddsungar dricker riktigt mycket vatten! Att sköldpaddor inte skal tvångsbadas, betyder självklart inte, att de inte skal ha vatten. Som alla andra djur, ska de självklart ha TILLGÅNG  till vatten. I inomhusterrarier skal det alltid stå en skål (till exempel ett terrakottafat för blomkrukor) med friskt vatten. I utomhusterrarier kan man också använda vattenskålar. Man kan också anlägga små grunda dammar.

Det är särskilt viktigt, att sköldpaddan har möjlighet att inta vatten, såvida den inte uteslutande fodras med protein- och näringsfattigt foder med massor av fibrer.De giftämnen som i så fall lagras i lever och njurar kan i en viss, begränsad omfattning "sköljas igenom"  med adekvat intag av vatten.

Men låt dock sköldpaddan själv regulera det liksom i naturen. Tvångsbadning är onaturligt, det er stressande och det er skadligt for sköldpaddans tarmflora. Om sköldpaddorna får riktigt foder, är det ju heller inte nödvändigt att "reparera" detta, genom att tvinga djuret till att skölja igenom systemet. Det är då långt bättre att fodra riktigt och i övrigt sköta sina djur riktigt.

Problemet med felaktig fodring och felaktig skötsel ska självklart lösas med att fodra och  sköta korrekt, och inte genom att i stället  försöka avhjälpa detta med rutinmässig tvångsbadning. Om du tvångsbadar dina europeiska landsköldpaddor, ska du i övrigt erfaringsmässigt undvika att dvala dem. Om du inte tvångsbadar resten av året, skal du bestämt heller inte bada dina sköldpaddor före dvalan, även om detta dessvärre också har rekommenderats i många år. Att sköldpaddor, som tvångsbadas, tydligen har problem med att överleva dvalan, är för mig en indikator på, att tvångsbadning försvagar sköldpaddans allmänna hälsotillstånd.

Mer om detta senare.

Det väsentliga är, att sköldpaddan själv bestämmer, när den behöver vatten.

Vi har märkt, att våra ryska stäppsköldpaddor så att säga hatar vatten. De badar aldrig och går inte frivilligt ut i dammarna. De senaste 16 åren har Helle sett en ryss bada en gång. Hon har också sett ryssar dricka. Jag har aldrig sett en rysk stäppsköldpadda bada eller dricka här i biotopen i Nästved.De moriska landsköldpaddorna badar aldrig och dricker mycket sällan. De grekiska landsköldpaddorna badar och dricker då och då. Speciellt under varma sommardagar vadar de gärna i dammarna. Så vattnet används uppenbart till avkylning.

De svarta landsköldpaddorna (T marginata) går gärna ut i dammarna. Men det är mest, när de på sin väg ska över på den anden sidan av dammen och inte gitter att bemöda sig med att gå runt. Men de dricker däremot rätt tätt.

 Dalmatiner hona (Helena) ligger i vattendammen. Hon bestämmer själv, hur ofta hon vill bada och dricka.

 De senare årens många böcker om landsköldpaddsskötsel från erfarna landsköldpaddshållare i Europa avråder konsekvent tvångsbadning av sköldpaddor. Det avråds också i de artiklar, som finns i de efterhand talrika tidskrifterna om sköldpaddsskötsel. 

Det är inte bara i strid med de förhållanden som sköldpaddorna är anpassade till i naturen utan det kan vara direkt skadligt om det sker rutinmässigt Bara för att man kan hålla sin sköldpadda årsvis under omständigheter där man undgår att slå ihjäl den, är det faktum, att djuret överlever, självklart inte lika med, att den trivs och har den goda och optimala tillvaro, som den behöver.

 Ett av många exempel:

I boken"Testudo Häufig gehaltene Arten" skriver Hans Jürgen Bidmon bl. a.,  om man badar sina sköldpaddor för ofta och med för korta mellanrum, upptar de vatten (genom kloaken) och släpper avföring. Men det kan snabbt konstateras, att avföringen vid dessa bad blir lösare och lösare, och efter hand innehåller den mer och mer ofulständigt  smält växtmaterial. Detta beror på att med täta avleveringar av avföring, bortföres också genom ändtarmen de bakterier som är nödvändiga för matsmältningen, och dessa bakterier avtar i antal. Resultatet blir diarré och matsmältningsproblem.

Han fastslår, att hos en ung grekisk landsköldpadda, som inte badas, varar tarmpassagen 7-9 dagar. Blir sköldpaddan badad varje dag, varar tarmpassagen 2-3 dagar. Man förstör på detta sätt den goda tarmflora, som är så viktig för matsmältningen

-Och om tarmfloran är ur balans, är sköldpaddans immunförsvar mycket nedsatt! Nedsatt immunitet är lika med risk för att starta en utveckling mot sjuka sköldpaddor, eller det som är värre!

Om man tittar runt på de många europeiska landsköldpaddshemsidorna framgår det då också, att badning av landsköldpaddor hos dessa erfarna människor i dag er en helt frivillig sak för sköldpaddorna, liksom i naturen. Emellertid har tvångsbadning genom många år blivit så inarbetat en dogm, så att det endå rekommenderas som en generell och rutinmässig åtgärd av många veterinärer, så det kommer att ta lång tid att utrota dogmen, som så många andra dogmer  om sköldpaddsskötsel. Men om en sköldpadda är felnärd, eller den på annat sätt har intagit ämnen (til exempel medicin) som är belastande for dess organism, kan det självklart vara lämpligt och  även nödvändigt, att den badas for att "skölja igenom systemet”. I så fall är det ju också en individuell konkret begrundad lämplig indikation for badningen, så det är ju något helt annat.  Det är den rutinmässiga och profylaktiska (förebyggande) badningen, som är det stora, skadliga misstaget.När det i naturen har varit en större regnskur (i några sköldpaddsbiotoper regnar det ibland, i några sällan och i några så gott som aldrig), kan du ibland se en sköldpadda gå ut i en regnvattenpöl och bada och dricka av vattnet. Du kan också ibland se en sköldpadda gå ut i en grund vattenpöl (om det finns en sådan i biotopen) och bada och dricka. Men det är inte tal om, att alla sköldpaddorna i biotopen gör det, och de gör det inte hela tiden och inte varje dag och inte på en gång. Om man ser denna situation i naturen (eller läser om den), kan man alltså inte använda det till att argumentera för, att så ska sköldpaddorna alltså stoppas i vatten.Man kan avläsa det till att inse, att landsköldpaddor som nämnt ska ha TILLGÅNG till vatten. Har de denne tillgång, har de själva möjlighet till att hantera sitt naturliga och balanserade behov av att bada och dricka.

Typisk marginatabiotop på berget Kalamanitsa norr om Volos i Grekland. Här under våren (maj månad) är allt friskt och grönt. Från juni till november torkar allt ut, för att det inte regnar.  Til sist liknar området ett marslandskap: Röd jord med svarta pinnar.

-Och en sak är helt säker. Här er det ALDRIG tillgång till vatten! Varken som pölar, dammar, sjöar eller vattendrag! (Men ibland i form som morgondagg.) Men du finner ändå välfungerande vuxna sköldpaddor och deras ungar. Och det ligger självklart avföring från dem runt omkring. Självklart kan dom släppa avföringen naturligt utan att bli stoppade i bad!

Badning före dvalan? 

Som det framgår, badar jag heller inte sköldpaddorna, strax innan de lägges i hibernering. Et varmt bad skulle enligt min uppfattning orsaka en olämplig reaktivering av sköldpaddorna och gripa in i  de hormonella och kemiska förändringarna. Ett kallt bad skulle vara meningslöst. Undvik det! Det är ett av de många välmenande, men skadliga påhitt, som er uttänkt av behjärtade människor, men det er milt sagt överflödigt! Det finns ingen grund till att belasta tarmflora och tarmsystem med vatten direkt innan dvalandet. Vatten uppptas ju genom sköldpaddans kloak. I naturen är det ju heller ingen, som badar sköldpaddorna, innan de ska hiberneras.

Jag skal i övrigt påpeka att jag som nämnt heller inte under andre tidpunkter av året badar mina sköldpaddor. I min frilandsanläggning finns några små grunda dammar, där de kan bada och dricka, om de har lust. Men de tvingas inte till bad av mig. Också på denna punkt låter jag naturen själv hantera uppgifterna. De sköldpaddor som innan de lägges i hi, har grävt ner sig i anläggningen blir heller inte tvättade rena från jord, innan de läggs i hi. Fler och fler har gjort samma erfarenheter och har samma inställning till att bada sköldpaddor.

I boken "Testudo Häufig gehaltene Arten(2006) skriver Thomas och Sabine Vinke i avsnittet om dvalan, att det är ett nästan outrotligt rykte, att sköldpaddor ska ha tömt tarmen innan dvalan med hjälp av varm bad. De anför att detta faktiskt inte är möjligt och heller inte önskvärt. Det är efter hand allmän enighet bland de europeiska sköldpaddsexperterna om att badning av sköldpaddorna innan dvalan i grunden är direkt skadligt och sannolikt skuld i en del "oförklarliga " dödsfall under dvalan! Ju oftare man tvingar sköldpaddorna till att släppa avföringen, desto svårare blir det för sköldpaddorna att komma igång igen nästa vår. Sköldpaddorna behöver en rest avföring i tarmen för att till nästa vår snabbt kunna få igång tarmfloran.

Inte så sällan har våra vuxna Testudo marginata och Testudo hercegovinensis avlevererat avföring redan i uppvakningsfasen nästa vår. Alla våra djur kommer snabbt igång om våren. Däremot krånglar de djur, som om hösten gått igenom ett antal badningar.

Man ska bara nöja sig med att ge sköldpaddorna tillgång till en vattendamm/vattenskål, där de kan dricka. Använd alltid naturen som utgångspunkt och

Använd alltid naturen som förebild, när du håller landsköldpaddor